Sovmorgon

Idag väckte Aron mig vid halv nio! Hurra! Äntligen har han börjat sova lite längre tänkte jag och hoppade glatt upp. Vi gick ut och han gjorde det han skulle ute. Yes! Gick in och åt frukost och myste och pyste över att min valp redan blivit så duktig. Något senare skulle M sätta sig vid datorn och svor till, han hade klivit i...hm, något som gjorde hans strumpa blöt. Inte bra...Aron blev plötsligt mycket mindre populär. Han måste ha smugit upp tidigt utan att jag hört och ja, ni vet. Suck! Men han tänkte säkert bara på mig, ville låta mig slippa springa ut halv sju som vi brukar. Det var ju snällt förstås :) Gäller bara att se på saken på rätt sätt.

Även i övrigt har Aron varit kinkig idag, han har bitits och gnällt och hoppat. Är väl någon sorts reaktion på att han var så snäll igår när M's mamma var här. Usch, undrar hur han kommer att bli när det blir dags att tappa valptänderna och det verkligen börjar klia i tänderna...

På kvällen var jag ute och käkade med tjejerna från jobbet. Det var skönt att komma ut lite, både från Aron och framförallt från tentapluggandet (som jag pysslar med parallellt med valpfostrandet). När jag kom hem skulle Aron ut på sin sista rastning så M och han mötte mig nere i tamburen. Hjärtat blev faktiskt ganska varmt när den lille krabaten kände igen mig, eller i alla fall blev väldigt glad över att se mig (liten brasklapp där eftersom han blir glad att se ALLA). Okej då, han är väl världens finaste ändå.